Nyheter

Vikten av näringstillskott

Nedanstående artikel från Kurera beskriver varför vi idag bör tillföra kroppen extra näringstillskott. För de allra flesta täcker inte kosten längre vårt behov av näring och detet bästa sättet att ta reda på kroppens behov av mineraler, spårämnen och vitaminer, är genom en hårmineralanalys.

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.

Det finns en rad faktorer som påverkar hälsan och vikten. Brist på motion och sömn, stress och skräpmat bidrar till övervikt och näringsbrister. Maten idag innehåller inte lika mycket näring som den gjorde förr. Den storskaliga odlingen av födan och urlakningen av jordarna ger sämre produkter. Så även om vi äter mer kanske vi inte känner oss mätta, och som ett resultat av det ökar vi i vikt. När vi inte får näringsbehoven uppfyllda fungerar vi sämre både psykiskt som fysiskt. Vår livskraft och kroppens läkande förmåga är beroende av en viss närings- och energinivå. Det gör att det extra viktigt att äta näringstät mat, men att också i omgångar komplettera med ett vitamin- och mineraltillskott.

Dramatiska minskningar av näring
I tyska Schwarzwald Sanatorium i Obertal tittade forskare på innehållet av mineraler och vitaminer i frukt och grönsaker mellan åren 1985 och 1996 och de fann en dramatisk minskning av vitaminer och mineraler.

Studien visade att i bland annat bananer hade vitamin B6 minskar med 92 procent, folsyra med 84 magnesium med 13 och kalcium med 12 procent. Jordgubbarna hade 67 procent lägre halt av C-vitamin och 14 procent lägre kalcium. Spenatens innehåll av C-och B-vitamin hade sjunkit med 58 respektive 59 procent samt magnesium med 68 procent. Broccolins innehåll av kalcium och magnesium minskade med 68 respektive 35 procent samt folsyran med 52 procent.

Smartare barn
Att få i sig näringstät mat kan vara svårt, därför rekommenderar idag en del läkare och hälsoexperter att komplettera med kosttillskott och att prioritera mat med hög kvalitet och näringsinnehåll. Då stärks din hälsa och risken att bli sjuk minskar kraftigt. En pilotstudie med 125 personer utförd av professor emeritus Per-Arne Öckerman visade att när försökspersonerna tog multikosttillskott minskade den biologiska åldern med i snitt 30 år efter två månader. Och när 90-åringar började tillskott i samband med att de motionerade fick dessa kondition som 70-åringar. När barn byter skräpmat mot näringsrik mat eller får kosttillskott så presterar de bättre i skolan och både mobbing som dåligt beteende minskar. Det visar studier gjorda i USA.

 Motverkar sjukdomar
Vanliga kosttillskott kan även motverka genetiska felaktigheter. Extra stora intag av vitaminer och mineraler som vitamin B6, B12, folsyra, C-vitamin och zink kan kompensera för felaktiga genetiska signaler. Dessa signaler kan bidra till att vi lättare och tidigare i livet blir sjuka.

Mineraler är bärare av energi i kroppen medan vitaminer påskyndar reaktioner och cellprocesser i kroppen. Utan tillräckligt med mineraler och vitaminer uppstår näringsbrister som påverkar oss känslomässigt, det vill säga vi upplever oss mer stressade, negativa och oroliga.

Av Inger Palm

Källa: Foodwire, ehdin.com

——————————————–

Magspecial – magsyran är vår beskyddare

Många känner till att magsyra är något som kan orsaka magkatarr. Inte lika många tänker på att den skyddar oss mot magsjuka och bakterier, behövs för att smälta maten eller vet att brist på magsyra ger ungefär samma problem som överskott.

Magsyran, som består av saltsyra, utsöndras av slemhinnecellerna i magen och har som huvud-saklig uppgift att påbörja nedbrytningen av proteiner. Den fungerar även som ett skydd mot främmande och oönskade bakterier som inte hör hemma i matsmältningssystemet.

Magsyran minskar med ålder
Förmågan att bilda magsyra minskar naturligt med åldern. När man är 60 år producerar kroppen ungefär halva mängden saltsyra mot vad den gjorde vid 20 års ålder. Det innebär att de flesta äldre har otillräcklig mängd saltsyra. Mängden saltsyra som bildas kan även påverkas av faktorer som kroniska sjukdomar, depression, känslomässig stress och långvarig smärta.

Myten om magsyran
En mycket vanlig uppfattning är att symtom från magen, som magkatarr, beror på irritation till följ av en förhöjd mängd saltsyra. Typiska symtom på magkatarr brukar anses vara smärta och obehag i övre delen av magen, illamående, orolig och uppblåst mage, halsbränna, sura uppstötningar, hungersug och tidig mättnadskänsla.
Den vanligaste behandlingen vid magkatarr är läkemedel, så kallade protonpumpshämmare, som neutraliserar eller minska tillverkningen av magsyran. Tyvärr kan behandling med syradämpande ge flera mer eller mindre svåra biverkningar.

Ger liknande symtom
Vad få är medvetna om är att brist på saltsyra kan ge i stort sett samma symtom. Typiska symtom på saltsyrabrist är: halsbränna, sura uppstötningar, tidig mättnadkänsla, illamående, diarre, förstoppning, ballongmage, gaser och rapningar, upprepad förekomst av osmält mat i avföringen, beläggningar på tungan, svårighet att tolerera fet mat, dålig matsmältning, analklåda, samt trötthet och magsmärta efter måltid. Det finns även en ökad förekomst av tarminfektioner orsakat av parasiter, bakterier och candida. En nedsatt saltsyratillverkling kan dessutom leda till att näringsbrister uppstår då kroppen inte kan bryta ned och ta upp näringen från kosten på ett korrekt sätt.

Naturlig behandling finns
Enzymer och bitterörter kan i många fall ge tillräcklig effekt och förbättring av matsmältningen men vid behov kan saltsyratabletter tas.
Behandling med saltsyratabletter ska undvikas vid magsår samt behandling med magnecyl (acetylsalicylsyra) och kortison. Om smärta uppstår vid intag av saltsyratabletter ska behandlingen avbrytas. Syran kan neutraliseras med ett glas mjölk eller kalktabletter om irritation uppstår.

Risker med protonpumpshämmare
Protonpumpshämmare är ett mycket vanligt läkemedel mot sura uppstötningar, halsbränna och magkatarr. Läkemedlet minskar mängden saltsyra som tillverkas i magsäcken och cirka 5 till 10 procent av befolkningen beräknas vara användare. Välkända varumärken inom kategorin är Losec och Omeprazol.
En bidragande anledning till den utbredda användningen tros vara att det ofta uppstår en så kallad rekyleffekt när behandlingen avslutas. Rekyleffekten gör att symtomen ökar på grund av ökad mängd saltsyra, vilket gör att användaren ofta känner behov av att påbörja behandlingen igen. Problemet uppstår även vid kort tids medicinering med protonpumpshämmare.

Kurera.se

Av Therese Hagberg

Artikeln ovan beskriver väl och förklarar varför så många av våra klienter som gör hårmineralanalyser blir ordinerade preparatet HCL Plus. Många med långsam ämnesomsättning har stora svårigheter att bryta ner proteiner, viket har en negativ inverkan på näringsupptaget.

/Staffan Freskgård

———————————–

Fiskolja ger smarta barn

 Den kost vi äter idag innehåller inte så mycket omega-3. Hur brist på fleromättade fettsyror kan påverka barn har därför blivit ett växande forskningsområde och man har sett en koppling mellan fettsyror och mindre beteendestörningar. Flera studier visar att tillskott av omega-3 kan förbättra inlärning och läsförmåga hos skolbarn, speciellt hos de med uppmärksamhetsproblem.

De flesta fetter som kroppen behöver kan den tillverka själv från protein och kolhydrater, men vissa omega-3- och omega-6- fettsyror måste vi tillföra vi kosten. Fettsyrorna EPA och DHA är de viktigaste fettsyrorna för hjärnan och de finns rikligt i fet fisk men för att vi ska få i oss tillräckligt av det måste vi äta fet fisk minst tre gånger i veckan. Vi svenskar äter i snitt fisk 1,4 gånger per vecka, vilket är långt under Livsmedelsverkets rekommendation. Och ju yngre vi är desto mindre fisk äter vi.

Mer godis än fisk
Enligt en rapport från Sjömat i Sverige 2017 äter svenska familjer fem gånger så mycket godis som fisk och skaldjur under en vecka. Att vi är så dåliga på att tillföra de livsnödvändiga fettsyrorna från fet fisk har fått forskare att undersöka om dyslexi, ADHD, överdrivna aggressioner och hyperaktivitet som ger inlärningssvårigheter kan bero på bristen av omega-3- och omega-6-fettsyror. En del forskare tror att bristen på omega-3-fettsyror i kosten kan ha förändrat beteenden och sjukdomsbilder hos yngre människor under de senaste 10-15 åren.

Viktigt för hjärnans utveckling
Hos växande barn är omega-3-fettsyror viktiga för hjärnans utveckling och studier på vuxna har sedan länge visat att omega-3 är viktigt för hjärnans funktioner som minne, koncentration och humör. Hjärnan består av 50 procent fett och ungefär en femtedel av detta fett består av omega-3-fettsyran DHA. Det nyfödda barnet får i sig den viktiga fettsyran via bröstmjölken och i vilken mängd barnet får i sig beror på mammans kost.

Skillnad i beteende
Studier har visat att barn med ADHD, som har stora koncentrationssvårigheter, har lägre nivåer av fettsyror i blodet jämfört med barn med ett normalt beteende. När barn som hade låga värden av fettsyrorna fick omega-3 blev skillnaden i beteende tydlig. Även barn med neuropsykiatriska problem och motoriska störningar har fått goda resultat när det gäller koncentration och inlärning, minne och jämnare humör. Effekten av fiskoljan har kommit successivt och efter några månader syntes skillnaderna som tydligast.

Bättre läsförmåga
En annan studie, som var dubbelblind och placebokontrollerad, där omega-3 och omega-6 användes visade att läsförmågan hos vanliga skolbarn förbättrades.
En studie i Västsverige där 154 barn i årskurs tre fick göra en test där deras läsförmåga mättes, visade att den grupp som fick omega-3 och omega-6 läste bättre efter tre månader jämfört med barn som fick placebo. Mats Johnson, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, var en av forskarna i studien och han redovisar att framförallt förmågan att läsa bokstäver snabbt och att högt uttala ett påhittat ord på rätt sätt förbättrades.

Kosten räcker inte
I den här studien fanns inga barn med ADHD, men väl barn med vissa uppmärksamhetsproblem och hos dem kunde forskarna se en ännu större förbättring när de fick tillskott av fettsyrorna. Studien publicerades i The Journal of Child Psychology and Psychiatry. Mats Johnson menar att resultat i studien tyder på att barn kan ha nytta av att tillföra extra fettsyror om kosten inte räcker till eller innehåller tillräckligt med omega-3.

Omega-3 finns i fet fisk som lax, sill, sardiner och makrill. Det finns i linfrön, rapsolja, valnötter och en del alger. Omega-6 finns ibland annat raps-, solros- och majsolja. Omega-3 och omega-6 påverkar kroppen på olika sätt. I många fall dämpar omega-3 effekterna av omega-6, till exempel när det gäller immunförsvaret och blodets förmåga att levra sig. Båda fetterna samspelar och det är därför viktigt att vi via maten får lagom mängd av båda.

Mindre aggressioner
Durhamstudien var en av de första studierna på barn och omega-3. Där var barnen i studien mellan fem och tolv år och alla hade läs- och skrivsvårigheter samt motorisk klumpighet. När studien avslutades efter tre månader fick en del av barnen lättare att skriva och läsa.

Amerikanen Adrian Raine, professor i kriminologi, psykologi och psykiatri vid Richard Perry University i USA, har under många år studerat hur hjärnan påverkar antisocialt beteende. År 2015 gjorde han en studie på hur omega-3-tillskott påverkade ungdomar och resultatet visade att ett aggressivt och antisocialt beteende minskade i den grupp som fick fiskolja.

Under ett annat liknande försök där 290 barn som var mellan elva och tolv år gamla, där alla hade ett våldsamt beteende, delades in i fyra grupper. En grupp fick omega-3 och multivitaminer plus kalcium i tre månader. Den andra gruppen fick KBT-terapi, den tredje fick information hur ett aggressivt beteende kan minskas och den fjärde gruppen fick både KBT och näringstillskott. I de två grupperna som gavs omega-3 minskades det aggressiva beteendet. En svensk studie gjord i Linköping visade att barn med trotssymtom blev bättre av omega-3.

Även för äldre
En slutsats man kan dra är att omega-3 gör barn smartare, och om man inte äter fisk tre-fyra gånger i veckan så är det en god idé att låta barnen ta ett tillskott med fiskolja. Detta gäller även för barn som inte är överaktiva – alla barn mår bra av fiskolja. Stress frisätter till exempel adrenalin som i sin tur ökar förbränningen av framförallt omega-3-fettsyror, vilket snabbt kan ge en brist och påverka barnet negativt.

Det är inte bara barn som kan ha nytta och glädje av tillskott med omega-3. Forskningsresultat publicerade i tidskriften Neurology visar att höga intag av omega-3-fettsyrorna DHA och EPA kan hjälpa till att skydda hjärnan från för tidigt åldrande. Studien visade att medelålders och äldre vuxna som regelbundet konsumerar livsmedel rika på omega-3-fettsyror kan bromsa den mentala nedgången som leder till demens.

Stabil fiskolja
Att ta tillvara den nyttiga fiskoljan utan att den förlorar sin effekt, har visat sig vara knepigare än forskarna trodde. Tom Saldeen, professor i Uppsala, har lagt tio år på att ta fram en fiskolja som inte härsknar i kroppen.
Han tillsatte ett naturligt oxidationsskydd som kallas Pufanox som gör att härskningsproblemen upphör. En studie gjord på de tio största svenska fiskoljorna visade att ingen annan fiskolja hade lika effektivt skydd mot härskning som den med Pufanox.
– Det har diskuterats om det skulle vara farligt att ta ett tillskott med fiskolja som härsknar i kroppen, men det vet vi ännu ingenting om. Däremot vet vi att en fiskolja som inte är stabil inte heller ger samma hälsosamma effekt som en stabil. Speciellt viktigt blir ju det om man tar omega-3 under en längre tid. Då kan det handla om skillnaden mellan stor nytta och ingen nytta alls, säger Tom Saldeen.

 Av Inger Palm

Kurera

————————–

Stressad? Svaret finns i håret

Naturlig hälsa 22 april, 2018

 

Stress är en vanlig orsak till att vi har låg energi, sover dåligt och får problem med magen. Till näringsterapeuten Maria Hellström söker sig kvinnor och män och i alla åldrar som på egen hand inte klarat av att lösa sina problem. Marias bästa redskap – för att ta reda på vad som är fel och sedan presentera en lösning – är en hårmineralanalys.

I de gamla anrika lokalerna på Serafen, som var Sveriges första sjukhus och öppnade i mitten av 1750-talet, har näringsterapeuten Maria Hellström sitt behandlingsrum. Serafen är inte längre något sjukhus men här finns det olika vårdcentraler och privata läkarmottagningar. Maria jobbar med kroppsbehandlingar, näringsterapi, DNA- och hårmineralanalys samt med personlig träning.
– För 20 år sedan hade jag själv en svår allergi som yttrade sig i akne och eksem. Precis som många av mina klienter sökte jag hjälp inom skolmedicinen, men där kunde ingen behandla mina problem. Så småningom kom jag i kontakt med en näringsterapeut som gjorde en hårmineralanalys på mig och via de kostråden och de kosttillskotten blev jag helt bra. Det blev en sådan omvälvande upplevelse att jag lämnade mitt jobb och utbildade mig till näringsterapeut, berättar Maria.

Visar obalanser i kroppen
Hårmineralanalysen visar på obalanser i kroppen. Om för att ta ett jämförande exempel, gör du ett sköldkörteltest på vårdcentralen och ligger inom en intervallen för det som är normalt men ändå har typiska symtom som tyder på en underfunktion så kan man en med bättre precision, via en hårmineralanalys, få reda på hur sköldkörteln fungerar, det vill säga, den visar vilken ämnesomsättning man har. Genom att äta efter kostråden som baserar på ämnesomsättningstyp tillsammans med stödet från kosttillskotten rättar man sedan till obalanser i kroppen. En hårmineralanalys är därför många gånger bättre än ett blodprov.

Att äta efter sin ämnesomsättning
– En analys av håret kartlägger stress och brister i kroppen. Den visar vilket stadie av stress du befinner dig i och varje stadie av stressen skapas specifika näringsbehov. Genom att följa kostråden och äta efter sin ämnesomsättningstyp plus näringstillskottet man får blir rehabiliteringen effektiv, säger Maria.
Den allra vanligaste kunden som kommer till Maria är en överstressad kvinna mellan 25 och 50 år som försöker få livspusslet att gå ihop och de har oftast en långsam ämnesomsättning. När man lär sig äta efter sin ämnesomsättningstyp så mår man bättre och man förebygger ohälsa som kan uppstå när man blir äldre.
– Det syns på kroppen vilken ämnesomsättning man har när man lägger på sig lite extra kilon. Kvinnor med långsam ämnesomsättning blir kurvigare och kilona lägger sig runt rumpa och lår.

Få kvinnor har snabb ämnesomsättning
Bara två av tio kvinnor har snabb ämnesomsättning och när de lägger på sig fett hamnar det mest på magen. Män däremot har oftare en snabb ämnesomsättning, förklarar Maria.
Nästan alla lider av någon form av stress i dag. Stress påverkar binjurarna negativt och med stress menas inte bara en stressig vardag, det betyder allt som stressar kroppen. Till det hör bland annat näringsbrist, sömnproblem, känslomässig belastning, påverkan av miljögifter och läkemedel. När binjurarna blir trötta orkar de inte producera den mängd hormon vi behöver för att hålla energin under dagen. När energin är låg vill vi ha snabb energi i form av socker och då längtar vi också efter snabba energikickar och självmedicinerar med socker och kaffe. Långvarig stress förbrukar stora mängder mineraler och näringsdepåerna töms. Då urlakas vårt system och till slut blir vi sjuka.

Maria ger individuella kostråd
– Om du har långsam ämnesomsättning ska du undvika kolhydrater och mjölkprodukter. För vissa kan det bli problematiskt, speciellt om man tycker om yoghurt och müsli eller ostsmörgåsar till frukost. Att göra en hårmineralanalys handlar mycket om att lära sig äta mat som gör att kroppen kommer i balans igen. Samma mängd kalorier från protein, fett och kolhydrater påverkar kroppens ämnesomsättning helt olika. De allra flesta kvinnor skulle må bra av en proteinrik frukost med grönsaker plus två proteinrika mellanmål. Och förstår man sedan att 40 procent av det totala matintaget per dag ska bestå av protein så kommer energin snabbt tillbaka. Vår biokemi har olika förutsättningar och vi reagerar på olika sätt av samma föda. Genom att förändra kosten och ta tillskotten kommer man att får goda resultat. Håller man sig sedan till kostråden så undviker man att få tillbaka obalansen, säger Maria.

Av Inger Palm

——————————–

Koppar kan vara orsaken till dina hälsoproblem

 

Hälsa 20 augusti, 2018

Koppar är ett livsnödvändigt spårämne som kroppen behöver. Problemet idag är att vi snarare har för mycket koppar i kroppen än för lite. Har du problem med exempelvis utmattning, sköldkörtelproblem, sömnproblem, PMS, hormonobalanser, IBS, allergier, hudproblem, depression, oro, minnes- och koncentrationsproblem, kan det vara värt att se över dina kopparnivåer.

Koppar är en mjuk rödaktig metall och ett livsviktigt spårämne för människan. Koppar är involverat i många processer så som energiomsättning, nervsystemet, immunförsvar, ben- och bindvävsuppbyggnad och kvinnans reproduktionssystem samt endokrina organ som binjurar och sköldkörtel. Sköldkörteln är särskilt känslig för koppar. Vanliga åkommor som associeras med kopparobalans är underaktiv sköldkörtel (hypothyroidism), Hashimotos sjukdom och binjureutmattning.

Ett utbrett problem
Tyvärr är kopparöverdos något som blivit väldigt vanligt och drabbar en stor del av befolkningen och kan ge problem som involverar stora delar av kroppen. Det kan vara svårt att ställa en egen diagnos eftersom kopparöverdos kan ge liknande symptom som kopparbrist, ett resultat av att kroppen bygger upp koppar som inte är biotillgänglig i vävnader som lever och hjärna. Överskott av koppar är dock mycket mer utbrett än kopparbrist.

Symptomen på kopparförgiftning
Symptomen för kopparöverdos kan vara många och varierande vilket ytterligare gör diagnos svårare. Symptom kan bland annat vara:

  • Trötthet som inte går att vila bort/utmattning
    • Viktuppgång, framförallt runt midjan
    • Nervositet, ångest och/eller depression
    • Sömnproblem
    • Dimhjärna
    • Koncentrations- och minnesproblem
    • Inlärningssvårigheter
    • ADD/ADHD
    • Förvärrad PMS
    • Akne, eksem eller hudproblem
    • Pigmentfläckar
    • Håravfall
    • Infertilitet
    • Humörssvängningar
    • Sug efter choklad (”chokladcravings”) samt efter söt eller salt mat
    • Dålig sårläkning (orsakad av zinkbrist eller relativ zinkbrist)
    • Infektioner och dåligt immunförsvar
    • Inflammatoriska tillstånd
    • Allergier
    • IBS
    • Candida
    • Anemi (blodbrist)
    • Åderförkalkning
    • Ont i muskler och leder
    • Artrit
    • Fibromyalgi
    • Personlighetsförändring
    • Schizofreni

Svårt att få rätt diagnos inom traditionell sjukvård
Det kan vara svårt att upptäcka kopparöverskott om du söker hjälp hos vården eftersom kopparöverskott sällan syns i ett blodprov, i urin eller avföring, vilket är de vanliga mätmetoderna inom vården. Kopparöverskottet lagras i andra vävnader, främst i levern och hjärnan. Bäst metod för att mäta nivåerna är genom en hårmineralanalys, vävnadsmineralanalys eller eventuell leverbiopsi.
Har du en binjureutmattning som behandlats men som du inte kommer tillrätta med, kan det vara en idé att se över kopparnivåerna, då det finns ett nära samband mellan binjureutmattning och kopparöverskott. Kopparöverskott kan imitera symptomen för binjureutmattning och även förvärra symptomen för sjukdomen, vilket kan göra det svårt att veta grundorsaken.

Orsaken kan vara många
Det finns många anledningar som kan vara bidragande till kopparförgiftning så som en stressfull livsstil, hormonella preventivmedel, vatten från kopparledningar och en kost som är hög på koppar och låg i zink.

  • Kopparspiral
    • P-piller
    • Vatten från kopparledningar
    • Medärvd hög kopparnivå från modern
    • En kost baserad på kopparrika livsmedel, som också är låg på zink
    • Veganism/vegeterianism
    • Stress
    • Binjureutmattning
    • Vitamin och mineralbrist
    • Trög lever och/eller långsam ämnesomsättning

Påverkar hela kroppen
Koppar är en metall som i för hög dos stör den kemiska balansen i kroppen. Koppar har en hög elektrisk ledningsförmåga och när vi vistas i en miljö med elektrisk och magnetisk strålning från bland annat datorer, telefonmaster, trådlösutrustning, ger det upphov till fria radikaler i kroppen och oxidativ stress. Oxidativ stress orsakar cellskador och kan leda till sjukdom och cancer hos människor och djur.

Koppar är ett mineral som har stor effekt på hjärnan och mentala tillstånd. Höga nivåer stimulerar nervsystemet och kan leda till rusande tankar, hyperaktivitet, våld, starka känslor, ilska, rädsla och panikattacker. Man ser också samband med psykiska sjukdomar som schizofreni och autism. Studier har visat att det finns en stark koppling mellan högt koppar och sjukdomar som Alzheimers och demens.

Höga nivåer av koppar är väldigt stimulerande för kroppen och leder i ett längre förlopp till mer stress och risk för binjureutmattning och utbrändhet.
Man ser också ett samband hos kvinnor mellan höga östrogennivåer, östrogendominans och höga kopparnivåer då koppar och östrogen samspelar. Går kopparnivåerna upp, går östrogennivåerna upp och vice versa. Ofta ser man infertilitetsproblem och kraftig PMS hos kvinnor med höga kopparnivåer, även mäns sexuella funktion blir påverkad.

Livsmedel som är rika på koppar
Är du en av dem som drabbats av kopparöverdos kan det vara värt att se över hur du äter. Först och främst är det viktigt att undvika de födoämnen som är rika på koppar för att minska effekterna av kopparöverskott.

Nedan kan du se de största bovarna som är bra att plocka bort ur kosten vid kopparobalans:

  • Inälvsmat
    • Skaldjur
    • Alla nötter och frön (undantagsvis pumpafrön som även är rika på zink kan accepteras)
    • Spannmål och fullkornsprodukter
    • Torkad frukt
    • Baljväxter, exempelvis alla sojaprodukter, böner, ärter linser.
    • Choklad/kakao
    • Kaffe
    • Avokado
    • Champinjoner
    • Lax
    • Gröna bladgrönsaker

Att komma tillrätta med obalansen
Höga nivåer av koppar är mycket ohälsosamt och behöver ses över. Om du fått veta genom analys att du har kopparobalans är det viktigt att du inleder en försiktig eliminering av koppar. Kopparavgiftning kan vara och bör vara en långsam process som också kan orsaka mycket obehag. Rådgör därför alltid med en duktig näringsterapeut som kan övervaka och hjälpa dig i processen.

Under en koppardetox börjar kroppen göra sig av med koppar som legat lagrad i olika vävnader och frigörs till blodbanan för att avlägsnas med hjälp av levern och njurarna. Det kan göra att du upplever att många av dina besvär försämras. Detox behövs därför göras med långsamt och med försiktighet eftersom kroppens avgiftningsorgan ofta är försvagade vid kopparöverdos och allt för snabb detox kan vara mycket obehaglig. Var försiktigt med höga doser av zink eftersom detta kan leda till att kroppen dumpar alltför stora mängder av koppar till blodbanan och att levern då inte hinner med att avlägsna all koppar.

Symptom vid koppardetox kan vara huvudvärk, hudutslag, rusande tankar, sömnproblem, hjärndimma, mag- och matsmältningsproblem, humörsvängningar, trötthet och mer uttalad utmattning, menstruationsförändringar, testikelsmärta hos män och jästsvampsinfektioner.

Vad kan man själv göra?
Lägg om din kost till en lågkoppardiet. Det innebär att du framförallt undviker de livsmedel som är särskilt rika på koppar och lägger till livsmedel som är rika på zink. Är du vegan eller vegetarian kan det vara värt att sakta introducera animaliskt protein. Ät animaliskt protein och kokade grönsaker, ej råa, till varje mål.
Se över sömnen och din stressnivå och ta hjälp av stressreducerande aktiviteter. Stress försvagar binjurarna, ackumulerar koppar i kroppen, och gör att kroppen i hög takt förbrukar zink och C-vitamin som fungerar som direkta kopparantagonister, för att skydda sig mot stressen.
Ta hjälp en kunnig näringsterapeut som kan hjälpa dig att skräddarsy ett mineralbalanseringsprogram. Ofta är fler av kroppens mineraler i obalans när koppar-/zinkbalansen är störd.

Av Miriam Granat

———————

Uran

Det är inte alls ovanligt med förhöjda uranvärden på hårmineralanalyser gjorda på personer bosatta i Östergötland. Mätning av markerna i vårt landskap uppvisar på sina håll ganska höga värden och jag vill i det avseendet speciellt lyfta fram hushåll med egenborrade brunnar. Dricksvattnet är oftast den vanligaste förgiftningskällan men man bör också vara observant om man utsätts för radongas.

Här följer en artikel från Kurera som ger utförlig information om uran och dess risker:

Kemi
Uran är en hård, tung och tät silvervit radioaktiv metall som är en blandning av 3 isotoper, U234, U235 och U238. U235 är den som används i kärnreaktorer och kärnbränsle. Berikat uran har högre halter av U235 än som förekommer i naturen. Uran sönderfaller under flera miljarder år i flera steg genom flera olika grundelement till ”slutprodukten” Bly (Pb206). Vissa steg tar miljarder år medan andra tar mindre än en sekund. Ett av mellanstegen är radon, som är en hälsofarlig gas.

Där det finns mycket uran i berget, finns det oftast också större mängder radon som kan läcka ut. I naturliga doser utgör dock inte strålningen från uran i form av alfa- och beta-partiklar något hälsohot, utan det är uran löst i jonform i vatten som har hälsoeffekter som liknar många andra tungmetaller.
Uran förekommer oftast som svårlösligt uranoxid, uran (IV) i berggrunden, men vid kontakt med syre och karbonater (t.ex. vid brunnsborrning) bildas lösliga uran(VI) föreningar som kan transporteras långa sträckor med vatten (och t.ex. komma ut i dricksvatten vid filtrering av dricksvatten genom åsar, som sker i t.ex. Uppsala).
Svenska berggrunden i Uppland, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Hälsingland och Norrland innehåller en hel del av grundämnet uran (läs mer på http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar/radon_uran.html).

Uran är en relativt vanligt förekommande metall som är bunden till andra metaller i naturen. Man anser att uran är 40 ggr vanligare i jordskorpan än silver. Metallen förekommer i mineralerna, uranit, carnotit, autunit, uranofan, davidit och tobernit. Det finns också i brytvärda mängder i fosfatmineral, lignit och monasit.

Uran är en tung, silvervit metall som är lättantändlig i finfördelat tillstånd. Uran bröts under en kort tid vid Billingen i Västergötland under 1950- och 1960-talet, men det alunskiffer som finns där innehåller inte tillräckligt med uran för ekonomisk brytning. Kostnaden blev ca 1 miljard kronor att utvinna 200 ton uran, samt att avveckla Ranstadsverken. Det gör dessutom grundvattnet otjänligt som dricksvatten, p.g.a. höga halter av tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Just nu pågår prospektering av uranbrytning i Jämtland.

Effekt, toxicitetssymtom
Uranförgiftning ger nedsatt immunsystem och kan leda till cancer, lung- eller njurskador. Uran försvagar benstommen och eventuellt hjärnan. Det kan även ge fosterskador. Urantoxicitet är mycket sällsynt. Uran är nefrotoxiskt och orsakar skleros av kapillärer i proximala tubuli i njurarna (djurförsök). Flera olika epidemiologiska studier har indikerat skador på njurarna med åtföljande ökad proteinuri och försämrad kalcium- och fosfatresorption som resultat vid höga doser i dricksvatten.

Högt uranintag ger på kort tid toxiska effekter, medan en lång ackumulering av uran på lägre doser under en livstid inte verkar ha samma nefrotoxiska verkan, dock kan ackumulerat uran ge upphov till ökad mängd fria radikaler p.g.a. det långsamma radioaktiva sönderfallet av uran.

Toxicitetskällor
Uran används till gyrokompasser, som motvikt i kontrollsystem i flygplan, som ballaster i missiler och som skyddsmaterial. Urannitrat används som fotografisk toner och uranacetat i kemiska analyser. Uransalter ger gult glas och gul glasyr. Det kan också förekomma i konstgödning och är i fosfatform. Man använder uran i en del medicinsk röntgenutrustning. Man har tidigare förenat uran med stål för att göra stål starkare. Det är främst känt som nyckelämne vid kärnreaktorer för tillverkning av kärnbränsle. Urantoxicitet sker främst vid arbete i urangruvor där man lätt får i sig uran via andningen.

Exponeringskällor
Lättare förhöjt uran kan ske via dricksvattnet eller genom att bo i områden som innehåller höga halter av uran i jordskorpan eller om man bor i hus där byggnadsmaterialet består av s.k. blåbetong som består av det radioaktiva grundämnet radium som ingår i uran och bildar radongas.
Tyngre belastning av uran kan ske genom exponering inom dessa arbetsområden: vapenindustrin, kärnkraftsverk, medicinsk röntgen, lantbruk eller stålindustrin. Dricksvatten kan vara en större källa till nefrotoxicitet p.g.a. att uranet är löst i IV-värd jonform, jämfört med industrin där uran förekommer i malmer som uranoxid eller är utvunnet i elementär form.

Antagonister
Ca, Fe, S, P.

 

Kelering/avgiftning
Det är mycket sällsynt att man får i sig skadliga mängder av uran. Det är däremot mycket vanligt att de som bor i Mellansverige och i norra Sverige har förhöjda mängder uran enligt hårmineralanalyser. Om man har extremt förhöjda mängder i en hårmineralanalys kan man göra en speciell blodanalys via t.ex. företaget Scandlab för att utvärdera vidare. Uranmängderna i en hårmineralanalys sänks i vanliga fall med mineralbalansering speciellt i samband med avgiftningskurer där man stödjer njur- och tarmrening. Extra intag av kalcium samt svavel (MSM) påskyndar utsöndring av uran. Extra intag av fibrer och alger bidrar till snabbare avgiftning.

 

Analyser
Hårmineralanalysen är bästa sättet att analysera en långtgående exponering och ansamling av uran. Speciella blodanalyser kan göras vid extremt höga värden som man finner i en hårmineralanalys.
Det är mycket vanligt med höga värden i mellan Sverige och norra Sverige. Dessa värden förbättras oftast vid mineralbalansering och vid kelering/avgiftning.

 

Exempel på studier, referenser
En sammanställning av olika studier om urans nefrotoxicitet har gjorts som ett underlag till den av livsmedelsverket föreslagna gränsen om 15 µg per liter uran i dricksvatten.
Svensson K. et al. ”A Risk Assessment of Uranium in Drinking Water”. Livsmedelsverket, Rapport SLV 10 -2005.

Den viktigaste epidemiologiska studien som ovanstående rapport refererar till är den som genomförts i Finland. Där konstaterade man att proteiner, glukos, kalcium och fosfat läcker genom njurarna i större utsträckning vid högre nivåer av uran i urinen. Samtidigt var kalciumresorptionen sämre vid högre doser av uran i dricksvatten, oberoende av hur länge man druckit det. Man konstaterade även att uran i dricksvatten har ett samband med uran i urinen.
Kurttio P. et al. ”Renal Effects of Uranium in Drinking Water”. Envirom Health Persp, 2002;110:4:337–42.

—————————

Utbildning i Falun

Helgen 24/3-25/3 tillbringar jag i Falun för att förkovra mig i ämnet mineraler och hårmineralanalys. Första dagen är avklarad och det är fantastiskt att se att det hela tiden finns nya saker att lära inom detta område.

På tisdag 27/3 kommer jag att vara hos Rodes Kroppsvård i Finspång från kl 18:00 för att göra hårmineralanalyser. Det finns fortfarande några lediga tider för dig som är intresserad av att göra en analys.

————————-

Hälsomässa

Hoppas du kan besöka hälsomässan i Norrköping lördagen den 14 april. Då finns jag på plats för att sprida kunskap om hårmineralanalys. Jag håller även en föreläsning klockan 12:00.

————————–

Kost och näring

Här följer ett utdrag ur en intervju med Bertil Wosk, grundare av Holistic. Det han berättar är också något jag betonar när jag är ute och föreläser om hårmineralanalys:

”Du är vad du äter men framför allt vad du smälter och tar upp”
Men det är inte bara tarmbakterier som är viktiga, poängterar Bertil.
Lika viktigt är att dina matsmältningsenzymer fungerar bra och kan bryta ner maten och frigöra näringsämnena. Du är vad du äter men framför allt vad du smälter och tar upp. Fungerar inte matsmältningen kan du inte ta upp näringsämnena och får inte den nytta som är tänkt av maten du äter. I USA är matsmältningsenzymer jättestort men i Sverige har det inte slagit igenom ännu. Men det kommer när förståelsen ökar för hur viktiga de är.
Räcker det inte med att äta mat för att få i sig allt vi behöver? Det har ju fungerat bra de senaste par miljoner åren?
– Jo, det är sant, men det finns flera faktorer som gör att det inte räcker för de flesta idag. Idag har de flesta människor näringsbrister och det finns flera samverkande orsaker till det. Här listar jag några:• Miljöförstöring. Mineralhalten i marken har minskat med 75 procent de senaste hundra åren. Livsmedel är därmed näringsfattigare än de varit tidigare.
• Raffinering av livsmedel med syfte att smaka bättre, ha bättre konsistens och längre hållbarhet. I denna process försvinner många näringsämnen.
• Selektivt val av mat som smakar gott men inte är så näringsrikt (tänk pizza och läsk). Industrin fokuserar inte på näring utan på att vi ska köpa mer av just deras produkter.Mer gifter
– Andra orsaker är att vi får i oss mycket gifter – kemikalier, tungmetaller etcetera – i luft, vatten men framför allt i mat. För att avgifta dessa ämnen behövs det mer näring.Stress
– Även stress gör att vi inte tillgodogör oss näringen i maten lika bra. Stress gör också att vi förbrukar och tappar mer näring, det vill säga mineraler, vitaminer och antioxidanter.(Utdrag ur Kurera)

————————-

FÖRELÄSNING  HÅRMINERALANALYS

Mineralerna är livsviktiga komponenter för kroppens uppbyggnad och funktion samt medverkar vid många biokemiska processer i kroppen.
Mineralerna fungerar som kroppens egna ”tändstift” och det är viktigt att de finns i rätt mängd och är i balans med varandra. Brister och obalanser ökar risken för hälsoproblem.

Föreläsare är Staffan Freskgård som är certifierad hårmineralanalysterapeut. På föreläsningen berättar han om:

• mineralernas betydelse för vår hälsa.
• vad en analys avslöjar.
• hur du effektivt kan komma till rätta med brister/obalanser.
• hur en analys går till rent praktiskt.

 Plats: Rodes Kroppsvård Novali, Stationsvägen 6, Finspång

 Tid: Tisdag 13 mars kl 18:30

 Entré: 50 kr

Du anmäler dig till Rodes Kroppsvård Novali på 072 5735731

—————————–

 Hårmineralmönster och stress

27 Dec 2017

En stor del av våra hälsoutmaningar idag kommer sig av att vi stressar för mycket. Men alla reagerar olika på stress och för att komma tillbaka i balans har du nytta av att veta just ditt mönster. Dave Watts, grundare av Trace Elements, beskriver hur du med hjälp av en hårmineralanalys kan lära dig mer om din personliga stressreaktion.

Enligt tandläkaren Melvin Page styrs mineralet kalcium till stor del av det parasympatiska neuroendokrina systemet, medan fosfor styrs av det sympatiska neuroendokrina systemet. Han drog den här slutsatsen från information som han samlat in genom att analysera kalcium- och fosforhalter i blodet hos patienter efter att de ätit olika sorters livsmedel och behandlats med små mängder hormoner och andra faktorer. Det går att uppskatta en individs neuroendokrina dominans genom att titta på de här två ämnena i hårmineralanalyser. Förhållandet mellan kalcium och fosfor kan användas för att bedöma hur HPA-axeln fungerar. Ett förhöjt fosforvärde i förhållande till ett lågt kalciumvärde eller en låg kalcium/fosfor-kvot (Ca/P) tyder på dominans i främre hypofysen, det vill säga sympatisk dominans. Den främre hypofysen stimulerar normalt både binjurebarken och sköldkörteln. Därför är det vanligt att sköldkörteldominans förekommer tillsammans med binjuredominans, eftersom båda påverkar liknande metabola processer. Ökad utsöndring av kalcium och magnesium kan bero på överaktivitet i både sköldkörteln och binjurebarkens körtlar. Glukokortikoiderna från binjurarna minskar kalciumupptaget i tunntarmen på grund av deras anti-D-vitamin-effekt. Överdriven aldosteronsekretion ökar också utsöndringen av kalcium i urinen.

Stressreaktionen hos typ 1-individer med snabb ämnesomsättning
När man granskar ett sympatiskt mineralmönster tyder en låg kalcium/fosfor-kvot på sympatisk dominans via ventromediala hypotalamus och främre hypofysen. Förhöjt natrium och kalium är tecken på ökad binjurebarkaktivitet och sköldkörteldominans. Illustrationen av stressreaktionen visar att stressfaktorer övervägande kan aktivera den sympatiska grenen av nervsystemet via torakolumbala ryggmärgen. Individer med ett sympatiskt mineralmönster under återkommande stress kan få för hög sympatisk aktivitet till de slutorgan som styrs av nervsignaler från det sympatiska nervsystemet.

Kännetecken vid sympatisk dominans:
Typ A-personlighet                                Dras till stress
Förhöjd ämnesomsättning                   Högre kroppstemperatur
Förhöjt blodtryck                                   Oro/ångest

Sjukdomstillstånd i den sympatiska kategorin:
Ångest/oro                                                                  Artrit (reumatoid)
Allergier (histamin)                                                   ALS
Elakartade tumörer (metastatiska)                        Hyperaktivitet
Diabetes (insulinantagonism)                                 Högt blodtryck
Förhöjd sköldkörtelaktivitet (hypertyreos)           Hög blodsockerhalt
Förhöjd binjureaktivitet (hyperadreni)                  Nedsatt bisköldkörtelaktivitet
Infektioner (bakteriella)                                            Multipel skleros (typ I)
Osteoporos (typ I)                                                       Parkinsons sjukdom
Magsår (tolfingertarmen)                                          Postmenstruellt syndrom
Kramper                                                                        Cystisk fibros
Autoimmunitet (nedsatt immunförsvar, cellulärt)

Både förhöjd binjureaktivitet och förhöjd sköldkörtelaktivitet bidrar till förlust av kalcium och magnesium samt vitaminkofaktorer som B12- och D-vitamin. Teoretiskt sett kan sympatiska sjukdomstillstånd försämras av stressreaktionen hos individer med sympatisk dominans.

Vill du veta mer om ditt metabola mönster eller är dy nyfiken på att hjälpa klienter minska sin stress? Besök vår sida www.hårmineralanalysen.se med mer information.

 

Stressreaktionen hos typ 1-individer med långsam ämnesomsättning
Det parasympatiska mineralmönstret har förhöjt kalcium mot fosfor, vilket tyder på parasympatisk dominans via mittre hypotalamus och bakre hypofysen. Låga natrium- och kaliumnivåer tyder på minskad binjurebarkaktivitet. Vi kan se potentialen för kronisk aktivering av kraniosakralnervernas parasympatiska gren. Hos personer med parasympatisk dominans kan stressreaktionen aktivera det parasympatiska nervsystemet via ryggmärgen och bidra till överdriven parasympatisk aktivitet i de slutorgan vars nerver kontrolleras av det parasympatiska nervsystemet.

Kännetecken vid parasympatisk dominans:

Typ B-personlighet                                                      Undviker stress

Minskad ämnesomsättning                                       Lägre kroppstemperatur

Lågt blodtryck                                                              Depression

Sjukdomstillstånd i den parasympatiska kategorin:
Depression                                                                       Artrit (osteoartrit)
Allergier (miljömässiga)                                                AIDS
Elakartade tumörer                                                        Anorexi

Diabetes (högt insulin)                                                   Lågt blodtryck

Nedsatt sköldkörtelaktivitet (hypotyreos)                  Låg blodsockerhalt

Nedsatt binjureaktivitet (hypoadreni)                        Förhöjd bisköldkörtelaktivitet

Infektioner (virala)                                                          Multipel skleros (typ II)

Osteoporos (typ II)                                                          Sjögrens syndrom

Magsår (ventrikelsår)                                                     Premenstruellt syndrom

Kroniskt trötthetssyndrom                                            Lupus – sklerodermi

Autoimmunitet (nedsatt immunförsvar, humoralt)

Stressreaktionen hos individer med parasympatisk dominans kan bidra till och försämra ovanstående tillstånd.

Vill du veta mer om ditt metabola mönster eller är dy nyfiken på att hjälpa klienter minska sin stress? Besök vår sida www.hårmineralanalysen.se med mer information.

Stress ur ett metabolt perspektiv

Som nämnts kan individer som upplever en gemensam stressfaktor i en gemensam miljö reagera på markant olika sätt. Vi ska också vara medvetna om att stress kan vara antingen fysisk eller känslomässig, eller en kombination av dessa. Stress kan bidra till såväl psykosomatiska som somatopsykiska tillstånd.

I allmänhet är det sympatiska nervsystemet den gren som ökar takten på kroppens metabola processer, medan den parasympatiska grenen håller det sympatiska systemet i schack och bromsar takten på ämnesomsättningen så att den hålls inom att normalt intervall hos friska individer. Men om en av de två grenarna dominerar, uppstår olika kännetecken. Som vi sett kontrasterar de olika tecknen på sympatisk och parasympatisk dominans varandra. Här ingår också kroppstyp, till exempel äppelform och päronform. Den neuroendokrina dominansen bidrar till de här kroppstyperna, liksom till olika känslomässiga egenskaper som typ A- och typ B-personlighet.

Organen försörjs vanligtvis av nervsignaler från både det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet och kan påverkas genom dominans av endera grenen beroende på individens metabola dominans. Till exempel styrs bukspottkörteln av nervimpulser från vagusnerven (parasympatisk) och inälvsnerverna (sympatiska). Elektrisk stimulering av de här nerverna påverkar frisättningen av insulin och glukagon. Parasympatisk stimulering leder till ökad frisättning av insulin, medan sympatisk stimulering hämmar den. Sympatisk stimulering av levern aktiverar de glykogenolytiska enzymerna fosforylas och glukos-6-fosfatas, medan parasympatisk stimulering ökar glykogenesen i levern.

Hjärtfrekvensen ökar förstås vid sympatisk aktivitet och minskar vid parasympatisk aktivitet. Vi kan lätt se effekten av stress hos en individ utifrån dennes metabola dominans. Stress hos en person med sympatisk dominans kan leda till högt blodtryck, ökad hjärtrytm, förhöjd blodsockerhalt och lägre insulinhalt. Stress hos en person med parasympatisk dominans kan leda till hög insulinhalt, låg blodsockerhalt, lågt blodtryck och så vidare. Stress kan till och med stimulera kroppens hungercenter som utlöser antingen ökad aptit eller aptitlöshet.

Känslor kan också hänföras till metabol dominans. Till exempel förknippas sympatisk dominans ofta med oro inför framtiden och hyperreaktivitet, medan parasympatisk dominans förknippas med trötthet, depression och oro över det förflutna. Känslomässig stress kan delas in i två huvudkategorier som också motsvarar de två ämnesomsättningstyperna. Att undertrycka sina känslor är ett medvetet sätt att försöka hantera oönskade eller oroande tankar och känslor, och förknippas med sympatisk dominans. Till exempel kan en person som undertrycker starka känslor av ilska, och som överväger att byta jobb eller bostad, bli extremt stressad av att fatta de här besluten. Stressen ökar vanligtvis med tiden om känslorna inte hanteras. De är vanligt att en sådan person utvecklar tekniker för att kontrollera sin ilska, men tills det underliggande problemet hanteras fortsätter känslorna att uttryckas, inte bara emotionellt utan också fysiskt, och kan ge upphov till huvudvärk och bidra till högt blodtryck, artrit och hjärt-kärlsjukdom. Bortträngning är ett parasympatiskt kännetecken som innebär att oroande tankar eller känslor förpassas djupt ned i det undermedvetna. Tankarna eller känslorna finns emellertid kvar, även om personen inte är medveten om dem. Det är belastande för kroppen att hålla dem dolda, vilket bidrar till stress som kan visa sig fysiskt i form av trötthet, depression, ätstörningar, matsmältningsproblem eller artrit och även försämra befintliga hälsobesvär som ingår i sjukdomskategorin för parasympatisk dominans.

Slutsats
Vår reaktion på stress, oavsett om stressen är fysisk, emotionell eller miljömässig, är en normal del av livet och bör accepteras som oundviklig. Stress kan vara motiverande och positiv, men negativ stress som pågår en längre tid är destruktivt för vår hälsa och vårt välbefinnande och kan leda till fysisk försämring. I en tidigare artikel kompletterade jag Hans Selyes anpassningssyndrom med en anpassningsfas och en utmattningsfas utöver de ursprungliga tre faserna alarm, motstånd och återhämtning. Akut stress börjar vanligtvis med en alarmreaktion. Den återspeglas i hårmineralanalysen som en förhöjning av natrium mot kalium (Na/K 5,0 >), som också kan ha koppling till inflammation. Motståndsfasen leder till att andra binjurebarkshormoner produceras för att minska inflammationen och/eller alarmfasen. Den här hormonella reaktionen resulterar i förhöjda kaliumvärden mot natrium, (Na/K < 1,4). I återhämtningsfasen minskar den hormonella kaskaden och förhållandet mellan natrium och kalium återgår till det normala (idealiskt Na/K = 2,4). Hos vissa individer kan dock alarmfasen bli kronisk på grund av oförmåga att framkalla en motstånds- och återhämtningsreaktion. I sådana fall kan följden bli kronisk inflammation. Motståndsfasen kan också bli kronisk utan att gå vidare till återhämtningsfasen. Då börjar kroppen anpassa sig till de här långtidsförändringarna som orsakats av en kronisk motståndsreaktion, vilket leder till en sjukdomsframkallande anpassningsfas. Så småningom kan utmattningsfasen utvecklas på grund av oförmåga till återhämtning. Varje fas i stressreaktionen kräver en neuroendokrin respons som dels påverkar näringsbehovet, dels bidrar till näringsmässiga obalanser. I hårmineralanalysen kan vi se stressens effekter på en persons näringsstatus, vilket ger oss möjlighet att ta fram en individanpassad behandling som motverkar effekterna av kronisk stress.

Av: Dave Watts, grundare av Trace Elements 

———————————–

Därför behöver vi kosttillskott

P-piller, gifter och utarmade jordar. Vi får inte i oss den näring vi behöver via maten utan att komplettera vår mat med bra kosttillskott.
Det menar näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson som listar fem av de tyngsta argumenten för varför vi behöver kosttillskott.
Läkemedelskonsumtionen är skyhög, vi äter skräpmat och jordarna vi får våra grönsaker ifrån är utarmade. Alla i dagens samhälle behöver inta ett multipreparat av vitaminer, mineraler och fytokemikalier för en grundläggande näringsbas. Detta behövs av många skäl.Peters 5 viktigaste argument för kosttillskott:1. Utarmad näring i marken: Marken innehåller mindre näring än för 50 år sedan. Även om du väljer rätt mat, till exempel ekologiskt odlade grönsaker, så innehåller de undermåliga mängder av näring, som till exempel selen.2. Skräpmatsgenerationen: Genomsnittsmänniskan väljer oftast att äta fel och lagar sällan maten själv på rätt sätt. Dagligt intag av snabbmat, mikromat och raffinerad kost är normen och inte undantaget i en familjs veckomeny.3. Ökat avgiftningsbehov: Kroppen använder näringsämnen för att bearbeta och avgifta oss från miljögifter. Vi lever i en förgiftad miljö. Metaller och kemikalier från vatten, luft, plastvaror med mera stressar vår hälsa. Ju mer gifter det finns i samhället, desto bättre näringsresurser behöver kroppen för att handskas med det.4. Intag av p-piller och läkemedel: När vi intar läkemedel använder kroppen näring för att processa (bryta ned och utnyttja) dem samt för att bli av med rester. Många läkemedel är dessutom vatten- och mineraldrivande samt förstör upptaget av näringsämnen. Alla som intar p-piller eller läkemedel behöver kosttillskott för att kompensera för näringsförlusten samt för att läkemedlen ska fungerar bättre och att eventuella biverkningar ska bli mindre.5. Genetiska felaktigheter: Forskning under de senaste decennierna har visat att extra stora intag av vitaminer och mineraler som B6, B12, folsyra, zink och C-vitamin kan kompensera för felaktiga genetiska signaler som gör att människor lättare eller tidigare utvecklar sjukdomar. Regelbundet intag av tillskott minskar också risken att våra barn drabbas av vanliga sjukdomar som fetma, diabetes och cancer.Av Peter Wilhelmsson

———————————

Selen

Sköldkörteln är, som namnet antyder, en körtel som har till uppgift att producera hormoner. Dessa hormoner agerar som budbärare i kroppen. Sköldkörtelhormonerna har olika funktioner, bland annat för ämnesomsättningen, kroppstemperaturen, saliv och magsaft, tarmrörelserna samt nervsystemet.

Sköldkörteln producerar hormonet Tyroxin (T4). Detta hormon bildas genom att slå samman 4 stycken jodatomer med aminosyran Tyrosin. Sköldkörteln producerar även hormonet Trijodtyronin (T3), men i väldigt liten skala. Istället sker det en omvandling från T4 till T3, 4 stycken jodatomer ska bli 3, utanför sköldkörteln. Denna konvertering görs med hjälp av enzymerna Deiodinase.

Selenberoende enzymerna Deiodinase
Deiodinaseenzymerna har bland annat som uppgift att omvandla det mer inaktiva T4-hormonet till aktivt T3-hormon. Denna omvandling sker inte i sköldkörteln, utan huvudsakligen i levern och njurarna. Enzymer är beroende av vitaminer och mineraler för att fungera. Detta enzym är framför allt selenberoende och får därför en nedsatt aktivitet vid just selenbrist.

Vid intag av läkemedel som innehåller den syntetiska formen av T4, exempelvis Levaxin och Eutyrox, måste även denna form omvandlas till T3 på samma sätt som kroppseget T4. En effektiv läkemedelsbehandling med T4 är därför beroende av en bra aktivitet av Deiodinaseenzymerna.

Selen
Under många år var selen mer känt som ett gift än som ett livsnödvändigt näringsämne. Våra jordar är idag väldigt selenfattiga, vilket gör att vi riskerar att få brister. Förutom detta förstörs selen lätt vid raffinering och tillagning av maten.

Förutom ovanstående finns det ytterligare faktorer att ta hänsyn till, nämligen andra näringsämnen. Håller vi oss till mineraler är exempelvis arsenik (As), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), zink (Zn), koppar (cu), bly (Pb), tenn (Sn) och svavel (S) antagonister till selen. Ett överskott av dessa näringsämnen kan därför ha en negativ effekt på din selenstatus. Tänk exempelvis på alla amalgamfyllningar som innehåller kvicksilver! En kvicksilverbelastning kan följaktligen då ge sköldkörtelproblematik.

Mät dina värden i en Hårmineralanalys
Vid symtombild som stämmer överens med en sköldkörtelproblematik behöver alltså inte orsaken vara knuten direkt till sköldkörteln utan till andra faktorer såsom exempelvis selenbrist eller en tungmetallbelastning.
Din selenstatus kan mätas i en hårmineralanalys. Analysmetoden är tillförlitlig vid utvärderingen av selenstatusen i kroppen. Mätning sker av olika näringsämnen var för sig men också i relation till andra näringsämnen. Den speglar väl hur mycket du får i dig av selen via maten och/eller via tillskott. Säkerställ att du inte ser selen som ett isolerat mineral utan alltid i jämförelse med andra näringsämnen.

En hårmineralanalys visar även på en eventuell tungmetallbelastning och övrig status för mineralerna som nämnts ovan. Utöver detta finns även andra näringsämnen och relationer dem sinsemellan som visar på tendenser till en minskad eller ökad sköldkörtelfunktion.

För tidigare blogginlägg som tangerar ovanstående, besök gärna hårmineralanalysen.se.

Av Christin Jarl, Näringsmedicinska kliniken (inlägg på Alpha Plus blogg)

————————————

Magnesium – mineralet som saknas

De flesta av oss får inte tillräckligt, och det skapar kaos för vår hälsa

(Craevschii Family/Shuttertock)

Av Conan Milner

Det finns många mineraler i vår kropp: Järn bidrar till att bilda röda blodkroppar; kalcium bygger ben; och dansen mellan natrium- och kaliumjoner ger våra celler energi.

Mineraler tänder en gnista som är livsavgörande för allt organiskt liv. Gnistan från magnesium bidrar till mer än 300 enzymatiska reaktioner, det är drivkraften bakom muskel- och nervfunktionen, blodsockerbalansen, immunförsvaret och mycket mer.

Vi lider brist på det här mineralet på alla nivåer, men de flesta läkare är blinda för det.

– Carolyn Dean, läkare och författare

Trots allt som magnesium bidrar till så lägger den moderna medicinen inte mycket vikt det. Magnesiumtester är sällsynta fast de flesta av oss inte får i oss tillräckligt. Experter uppskattar att så mycket som 80 procent inte får i sig den rekommenderade dagliga dosen magnesium: cirka 350 milligram (mg) per dag för kvinnor och 420 mg för män.

Samtidigt behöver vi mer magnesium än någonsin. Stress förbrukar mycket av det här mineralet, såväl som socker, koffein, receptbelagda läkemedel och till och med vanliga kosttillskott. Vår mat odlas i jord där magnesiumet äventyras. Kemiska gödningsmedel med höga halter av kalium och fosfor hämmar magnesiumabsorption. Bekämpningsmedel såsom glyfosat binder sig till magnesium i jorden, vilket gör det otillgängligt för växter.

Vi lider brist på det här mineralet på alla nivåer, men de flesta läkare är blinda för det, säger doktor  Carolyn Dean, författare till boken ”Magnesium Miracle.”

– Vi fick aldrig någon kunskap om magnesium på läkarutbildningen. Men bevisen finns där om vi är villiga att öppna våra ögon, säger hon till Epoch Times.

Dean fick kunskap om magnesium först efter att hon tagit sin examen från den konventionella läkarutbildningen, och började ta kurser i naturmedicin. Under researchen till sin bok upptäckte hon att många hälsoproblem var kopplade till magnesiumbrist, och det fanns en mängd fakta som visade att det var så. Hennes senaste utgåva refererar till över 15 000 artiklar där PubMed (den stora internationella medicinska databasen) utforskar den effekt magnesium har på kroppen.

Ett bättre test

Eftersom magnesium spelar en viktig roll i många av kroppens processer kan brister leda till en mängd olika symtom. Diabetes, hjärtsjukdomar, högt blodtryck, migrän, irritabelt tarmsyndrom (Ibs), förstoppning, stroke, ADHD, benskörhet med mera, kan alla spåras tillbaka till magnesiumbrist.

Men även om en läkare ordinerar ett magnesiumprov kommer man förmodligen inte kunna se en koppling till dessa sjukdomar, eftersom testet kan vara vilseledande. Vårt blodserum återspeglar inte kroppens totala magnesiumnivåer korrekt, men det är just i serumet ett standardtest gör mätningen.

– Om man testar serumet kommer det nästan alltid att visa en normal nivå, eftersom hjärtmuskeln måste förses med tillräckligt mycket magnesium för att inte gå in i kramp eller arytmi, säger Dean.

Enligt det nationella hälsoinstitutet [i USA], har ”serumnivåer inget större samband med kroppens totala magnesiumnivåer eller koncentrationer i specifika vävnader”.

Avancerad testning måste göras oftare. Vi måste inse hur vanligt det här problemet är och hur många sjukdomstillstånd som orsakas av den här bristen.

– James DiNicolantonio, läkare och författare

Symtom såsom muskelkramper, hjärtklappning och ångest kan vara en signal på att det finns en brist. Jontestet kan ge bekräftelse.

– Det kan vara väldigt belysande att träffa en person som har högt blodtryck, sömnlöshet, migrän … man upptäcker ofta att de har mycket låga nivåer av joniserat magnesium, säger Dean.

Det enda sättet att bli av med en näringsbrist permanent är att ge kroppen det den saknar. Läkemedel kan tillfälligt ta hand om symtom såsom högt blodtryck, högt blodsocker och högt kolesterol, men om grundorsaken är magnesiumbrist, så kan mediciner aldrig läka det underliggande problemet.

I slutändan avgör testresultaten vilken behandling läkarna beslutar om. Därför vill DiNicolantonio att hälsovården ska kontrollera magnesiumbrist lika rutinmässigt som de kontrollerar kolesterol.

– När man talar med forskare som har sysslat med det här i åratal så fattar man. Det är bara det att systemet inte fungerar eftersom läkemedelsföretagen inte har någon drivkraft att testa det här. Man kan ju inte ta patent på ett mineral, säger han.

Tillskott som ”stjäl” magnesium

Om man bara får i sig små mängder magnesium trots att behovet är stort, så kommer det bokstavligen att äta upp en inifrån. Om det inte finns tillräckligt för att möta upp behovet så kommer kroppen att börja ta det från benen.

Det mineral som oftast kopplas till benhälsa är kalcium, men magnesium spelar också en viktig roll. Kalcium ger benstrukturen och tätheten, medan magnesium skapar en porös kudde samt gör benen mer flexibla och mindre benägna att brytas eller spricka.

När människor följer riktlinjerna gällande lågt saltintag, så börjar kroppen behålla natrium och börjar putta ut mer magnesium.

– James DiNicolantonio, läkare och författare

Till skillnad från magnesium får kalcium stor uppmärksamhet. Många äldre kvinnor tar en kalciumtablett per dag, och livsmedel är ofta berikade med kalcium i ett försök att hålla benen starka. Men kroppen kräver magnesium för att absorbera kalcium, och det är orsaken till att för mycket kalcium faktiskt kan försvaga benen.

– Ju högre mängder kalcium man får i sig, desto större magnesiumbrist kan man få, säger DiNicolantonio.

Magnesium har en liknande relation till D-vitamin. Dean varnar sina patienter att aldrig ta kalcium eller D-vitamin utan att även tillsätta mer magnesium i kosten.

Fosfor (finns ofta i läsk) är ett annat mineral som ökar magnesiumbehovet, men det motsatta gäller för natrium. Om natriumnivåerna blir för låga så kämpar kroppen för att behålla det genom att istället offra magnesium. Svettning, som kan ske i kroppens försök att behålla tillräckligt med natrium, kan till exempel få oss att tappa så mycket som 10 gånger mer magnesium.

– När människor följer riktlinjerna gällande lågt saltintag, så börjar kroppen behålla natrium och börjar putta ut mer magnesium. Man förlorar mer magnesium från benen, och man kissar ut mer magnesium på grund av de förhöjda aldosteronnivåerna, säger han.

Dean ser exempel på det här hos idrottare i tonåren som svettas ut allt magnesium, och som ofta lider av ångest och panikattacker som resultat. För att förhindra magnesiumdränering rekommenderar hon att man tillsätter en nypa havssalt i dricksvattnet istället för att dricka sockerrika energidrycker.

Få i dig mer magnesium

För att skydda sina magnesiumreserver måste man minska på de beteenden som slösar bort det och lära sig hur man får i sig mer. Man kan börja med att minska på stressen, se till att få tillräckligt mycket sömn och ät mer magnesiumrik mat.

Mandlar, bananer, avokado, fisk och pumpafrön innehåller alla mycket magnesium, men kakao kommer överst på listan. Chokladbegär kan till och med vara ett tecken på magnesiumbrist, särskilt under menstruationen då kvinnans magnesiumnivåer är som lägst.

Men kakao blandas oftast med socker som stjäl vårt magnesium. För att få i sig mycket magnesium från choklad ska man satsa på den mörka. Välj den choklad som innehåller minst 85 procent kakao. Dean rekommenderar den minst behandlade formen – råa kakao nibs.

Ju högre kakaohalt chokladen har desto bättre för hälsan.

Kosttillskott ger de mest koncentrerade magnesiumnivåerna, men absorbtionen kan vara ett problem. Magnesiumoxid ordineras ofta eftersom det är den form som används mest i forskning. Tyvärr har magnesiumoxid en stark laxerande effekt vilket gör det svårt att absorbera och svårt för patienter att ta.

En sätt är att ta magnesiumtillskott lokalt. Att tillsätta Epsom-salt (magnesiumsulfat) i ett varmt bad är ett skönt sätt att få det i sig. Ett annat alternativ är magnesiumolja (flytande magnesiumkristaller) som kan sprayas på huden.

När människor får tillräckligt med magnesium, tillräckligt med vatten och får de grundläggande näringsbyggstenarna, så blir de gradvis bättre.

– Carolyn Dean, läkare och författare

Lyckligtvis är magnesiumoxid inte det enda orala magnesiumalternativet. Dussintals företag säljer nu kosttillskott som är utformade för att tas upp bättre och vara skonsammare för tarmen. Men även dessa produkter kan utlösa diarré vid högre doser. Dean anser dock att det är en bra sak, eftersom det förhindrar överdosering.

– Magnesium är ett av få mineraler som har en riktig säkerhetsnspärr. Om man får för mycket av det och cellerna blir mättade, så får det en laxerande effekt, säger hon.

Deans råd om att man först och främst bör prova magnesium när man behandlar en sjukdom låter radikalt i ett hälsovårdssystem som är inriktat mer på mediciner än näring. Men när 80 procent av de kroniska sjukdomarna är kopplade till dålig kost och brist på motion, kanske det är dags att vi flyttar vårt fokus.

– Om vi ​​ska ta oss ur hälsokrisen som vi befinner oss i så måste vi börja förebygga sjukdomar, säger DiNicolantonio.

För Dean handlar vägen till god hälsa helt enkelt om att ge kroppen de verktyg som den behöver för att frodas och må bra.

– När människor får tillräckligt med magnesium, tillräckligt med vatten och får de grundläggande näringsbyggstenarna, så blir de gradvis bättre. Jag ser det varje dag, säger hon.

Artikeln är översatt från engelska Epoch Times.